Meny
Menyval

Republiken Jämtland

Här finner du den information om Jämtland som du kan behöva under Storsjöyran.

Jämtland var självständigt fram till år 1178 då norska myndigheter tog makten, trots detta hävdade landskapet genom hela medeltiden ett visst oberoende gentemot Norge.

Det egna styrande Jamtamot miste sin betydelse först genom lagtingets införande på 1470-talet. Under det dansk-svenska kriget på 1500- och 1600-talet tillföll Jämtland Sverige genom freden i Brömsebro år 1645. Ett genomgående drag i Jämtlands historia är den djupa kulturella gemenskapen med både det norska Tröndelag och de angränsande svenska landskapen. En stark inre identitet paras med öppenhet mot både Sverige och Norge.

Nationalsång

Jämtland har en egen nationalsång – Jämtlandssången

Så tåga vi tillsamman bort
mellan Jämtlands gröna ängar

bort mellan nyland som prunka
fulla av bröllopsblomsters prakt.
Så skåda vi med gamman hän
emot berg i blåa fjärran hän,
över sjöar, strömmar, skogar
jämt kring bygder på vakt.

/: Fagert är landet
som blev vår lott och arvedel.
Så firom dess fägring nu
med sång och ståkars spel.
Så tändom ånyo det hopp
som våra fäder närt.
För slit och mödor
av fröjd och sol
ett mått oss beskärt :/

Text & Musik: Wilhelm Peterson-Berger

På Jamska
Mæ går på stigom
å leit oss opp öve backan,
bort milla åkrom,
opp hitat vållom,
de bjällan pingel skvällt
i jænsmässti.

Mæ sir frå höjdom
bort mot åsom
der kjörsan står milla gålom
bort ditat fjällom vår
der Skuta står
så gnistrenes vit

/:
Fejen så sjong mæ att,
JAMTLANN DE E LANNE VÅRT!
i tusen år ha mæ haddé,
hållé därför hårt.
Ler ta den friheit
som fedran ein gång at oss ga!
Hen ska mæ læva å minnes allt,
som fedran oss sa! :/

Text: PG Norman / Bo Oscarsson 1983

Flaggan

Färgerna i Jämtlandsflaggan symboliserar:
Blått – den stora, blåa himlen över Jamtland
Vitt – de snöklädda, vita fjällen
Grönt – de gröna ängarna och skogarna.
Trefältsindelningen symboliserar också de tre delrepublikerna Jamtland – blått, Härjedalen – vitt och Ravund (Ragunda) – grönt.

Presidenter

Humorn har alltid varit ett vapen för republikens president. Den från TV kände Yngve Gamlin tillträdde posten 1963 och lade grunden för tankarna att ”återskapa ” en egen republik. Syftet var inte bara att protestera mot svenska statsmakten utan sprida glädje och tro på egna krafter. Vid Yrans omsart 1983 övertog Moltas Eriksson posten och forsatte kampen mot den ”svenska ockupationsmakten”. Efter Moltas död 1988 tillträdde den nuvarande presidenten Ewert Ljusberg.

Ewert Ljusberg (1989-)

Jan ”Moltas” Eriksson (1983-1988)

Yngve Gamlin (1963-1983)

Språket JAMSKA
Till skillnad från andra utpräglade dialektområden har språket här ett gemensamt egennamn – JAMSKA.

Högtidsdagar
Nationaldag den 12 mars
Storsjöyran, sista helgen i juli månad
Älgjakten första måndagen i september månad

Yta
49 443,4 km2

Folkmängd
126 299 (2011)